|
|
sida
2
av
3
|
|
|
Foto: Bruno Ehrs Text: Clara Lindh Bergendorff |
|
Marseille – en solskenshistoria
Bland goda viner, paradislika utflyktsmål och små gömda marinor finner vi Frankrikes folksjäl. Bakom Marseilles hårda rykte visar sig arbetarklassens Riviera bjuda på så väl hjärta som puls.
Två gånger Paris
Marseille är Frankrikes näst största stad sett till
befolkningsmängd, men hela två och en halv gånger så stor som Paris
till ytan. Tidigare bestod Marseille av flera byar som med tiden
enades till en stad. Denna tillväxt märks genom att man på många
platser fortfarande lever som intima samhällen med egen kultur och
egna vanor.
En morgon tar jag en tidig promenad. I gamla stan runt Rue de
Panier börjar morgonen långsamt med vänner som bjuder på kaffe
utanför varandras portar. I de arabiska kvarteren går burkaklädda
kvinnor till marknaden, fiskarna har återvänt till hamnen för att
lägga dagens sprattlande fångst till försäljning och runt Rue
Paradis skjutsar välklädda fransyskor sina barn till skolan i
Gucci-cars. Samtidigt gäspar fransmän på verandorna till sina
lyxiga semesterhem och ett gäng slitna Parisare har gått direkt
från nattens festande till en rejäl frukost i skuggan av en
uteservering. Marseille har vissa likheter med sin signaturrätt
Bouillabaisse - den innehåller lite av varje och bjuder allt som
oftast på en hel del överraskningar. Men det är inte bara staden
som förför utan också dess skärgård som glittrar i solljuset. Jag
bestämmer mig för att utforska den och snart sitter jag iförd
solhatt på en båt på väg mot Archipel du Froul.
Turkost hav och ljuvliga musslor
En av Marseilles främsta sidor är alla dess utflyktsmål. Just
idag börjar jag med att gå iland på Ile d'if. Ön är ett hav av lila
blommor som omringar ett luggslitet men pampigt
1500-talsfort, Château d'If. På en liten
stenterrass i havet av blommor står två klappstolar i trä och jag
slår mig ner på den ena och vilar solhatten på den andra. Långt
bort skymtar Marseilles hamn och på närmare håll tuffar fiskarnas
småbåtar bredvid lyxyachten som flytt Rivieran. Innan jag tar båten
till nästa ö traskar jag trappan upp och ner till fängelsehålan i
fästnigen. Här har många fångar suttit inspärrade men den mest
berömda är faktiskt en fiktiv sådan. Det var nämligen här som
författaren Alexandre Dumas påstod att hjälten i Greven av Monte
Cristo satt fängslad. Legenden säger att han flydde genom att simma
till Marseille och i sägnens ära anordnas nu varje år en tävling,
Monte Cristo Challenge, där deltagarna ska ta sig samma
sträcka.