|
|
sida
1
av
3
|
|
|
Text och foto: Clara Lindh Bergendorff |
|
KONTRASTFULLA JAPAN
Följ med på en resa till sushins, körsbärsblommornas, karaokens, templens, skyskrapornas, morgondagens och de traditionella riternas land. Med världens snabbaste tåg smakar vi bland annat på Kyoto där man åker taxi för halva priset om man bär kimono, Tokyo där till och med reklamskyltarna kan prata och Hiroshima där man fortfarande kämpar för fred.
Jag inser snabbt att Japan är ett normernas
land. Jag befinner mig i Kyoto som är en av landets mest
traditionsenliga storstäder. Här värnar man så mycket om gamla
riter att folk som bär kimono åker taxi för halva priset och redan
när jag stiger in på hotellet har jag brutit mot landets viktigaste
norm - jag är sen. I min önskan om att snabbt göra någonting rätt
och visa på min välvilja mot Yoko, den japanska guiden jag stämt
träff med, tänker jag "skorna, man ska ju ta av sig skorna" och
sparkar diskret, men mycket nöjt över min förmåga att "ta seden dit
jag kommer", av mig stövlarna i lobbyn. Yoko tittar oförstående på
mig och mina fötter. Efter att ha förklarat att jag läst att man
ska göra så berättar Yoko om de tre gyllene reglerna till när man
bör och inte bör ta av sig skorna.
-Om golvet är gjort av strå bör du ta av dig dem. Likaså om du
kliver in i ett rum med en hög tröskel eller upphöjd golvnivå. Du
bör dessutom alltid ta av dig skorna när du kommer hem till någons
privata bostad eller när du är inomhus på en helig plats.
Traditionella Kyoto
-Kyoto är Japans vagga och all kultur finns samlad och bevarad
här eftersom det är den gamla huvudstaden och eftersom den inte
bombades under andra världskriget, säger Åke Nordgren, Sveriges
Japan- och sakeexpert med tjugo års erfarenhet av resande i
landet.
På min första dag på japansk mark försöker jag därför lära känna
Kyotos stolthet - dess tempel och shrines, platser som anses vara
heliga av olika anledningar.
Jag börjar på storslagna Nanzen-ji - det maffiga templet där
delar av Lost in Translation spelats in. Trots att området är fullt
av japaner som glatt poserar framför de storslagna pelarna känner
man sig en aning liten och ensam, i en mäktig och positiv
bemärkelse. Templet är enormt, och otroligt vackert. En liten stig
binder samman templet med ett mindre tempel vid namn Koun-ji. Den
kallas Philosopher's Path och är bebodd av tama katter och
omringad av träd som om en månad, i slutet av mars, kommer bära
körsbärsblommor som ger filosofernas stig ett tak av rosa moln. En
och annan knopp har redan kämpat sig fram och lyser blekrosa mot
bergslandskapet.
Vid Koun-ji möts jag av munken Uenuki. Han är min lärare för
dagen och ska låta mig pröva på Zazen - en japansk meditationslära.
Olikt guiden Yoko väntar han inte på att jag ska göra några felsteg
angående mina skor.
-OFF, säger han bestämt men lågmält, och pekar på mina
stövlar.
Med gester gör han också klart att jag inte får vidröra
trägolvet med mina skor.
Zazen är avslappnande. Efter ett tiotal minuter känner jag mig
otroligt långt borta från allt vad Tellus heter. Tills munken slår
mig med en träpinne i ryggen. Min första instinkt är att snäsa argt
åt den där våghalsige lille munktoken, men någonting säger mig att
jag inte borde göra så. Istället kollar jag förvånat upp på hans
ansikte som har skinit upp i ett tandlöst grin.
-Very good! Very, very good! You were very relaxed, säger han
och nickar uppskattande åt att jag lyckats gå in i ett meditativt
tillstånd.
Vid nästa tempelbesök möts jag av en drös med ett tjugotal
fnissande ungdomar som samlats kring två små automater.
-Det är horoskopmaskiner, säger en av tjejerna och hjälper mig
sedan att stoppa i rätt mynt för att själv få ett horoskop utfärdat
på denna heliga plats.
Tack vare samma hjälpsamma tjej lyckas jag tyda framtidens
japanska tecken - min själ kommer att förändras vid fullmåne och om
jag önskar någonting kommer önskan att gå i uppfyllelse.
-Är du nöjd? frågar tjejen uppmärksamt.
Om jag inte skulle vara det erbjuder hon sig att hjälpa mig att
göra ritualen som förhindrar horoskopet från att gå i uppfyllelse.
Hon nickar mot ett antal träd som är beprydda med hundratals små
horoskop från tempelbesökare som ångrat sina spådomar. Jag
tackar för hjälpen men avböjer då jag ser fram emot besannade
önskningar.