|
|
 |
sida
2
av
3
|
 |
|
| Foto: Bruno Ehrs Text: Clara Lindh Bergendorff |
|
Hett och hemligt i Berlin
Berlins vakuum har fyllts, och det med råge. Gamla elverk har blivit restauranger, bakom en skruttig lägenhetsdörr gömmer sig stadens häftigaste hotellrum och i det du trodde var ett nedlagt galleri står Berlins bästa bartenders. Här skapas morgondagens trender. Tysklands huvudstad är kanske trots allt på väg att bli världens centrum.
-När man i andra länder klär upp sig för att komma in på en krog
måste man här klä ner sig för att komma förbi dörrvakten. Det får
inte se ut som att du försöker för hårt, instruerar Toby McDonald,
en nyfunnen tyskamerikansk vän, när vi är på väg till en trendig
nattklubb.
New Berlin Cuisine
Restaurangerna är inte långt efter. The Shy Chef är en typ av
middagsklubb som drivs av en före detta välkänd kock som vägrar
uppge sitt namn. Ibland flyttar han sin restaurang till en ny,
okänd plats som oftast utgörs av någon av hans vänners lägenheter,
andra veckor bjuder han hem till sig själv. Officiellt sätt
existerar bara en mailadress. Är du lycklig nog att få en bokning
anländer ett speciellt lösenord tillsammans med en adress cirka ett
dygn innan middagen. Cookies and Cream är en annan undangömd skatt
till restaurang som nås via en innergård och en sunkig trappa.
Maten däremot är av allra bästa kvalitet.
Berlins nya restaurangkultur har blivit kallad New Berlin
Cuisine och kocken Mathias Gleiß sägs vara fadern bakom modet. Hans
restaurang heter Volt och är belägen i ett gammalt elverk i
Kreuzberg. Allt material som använts till att designa lokalen har
hämtats från den ursprungliga verksamheten. De tre öppna våningarna
har räcken gjorda av gamla elskåpsdörrar och de gamla utvändiga
vattenledningarna slingrar sig fortfarande längs väggarna i en
skrikigt röd färg.
-För tio år sedan var Berlins restaurangutbud ett enda stort
vakuum. Till skillnad från andra städer där restaurangkulturen
succesivt växt fram har vi i Berlin fått fria händer att göra något
helt nytt och eget. Vi har fått höra att allt är möjligt och
efterfrågan har växt i takt med våra ambitioner, säger Mathias
Gleiß.
Hans kreativitet återspeglas i fantastiska upplägg och smaker
som smälter i munnen och som skapar en symfoni som får det att
kännas som att varje råvara finns på jorden endast för att ingå i
denna rätt. Jag har precis avnjutit en förrätt gjord på kalvhuvud
och två rätter senare misstänker jag att det här är den bästa
måltid jag ätit i hela mitt liv.
-Jag jagar ingen Michelinstjärna, den kommer om den kommer,
avslutar Gleiß.
Jag kan inte låta bli att tänka på baren Buck and Breck och vad
Hoffman på Voo tidigare berättade för mig; "i Berlin är det inte
pengarna som är vår drivkraft".
De kreativa drömmarnas stad
Medan jag än en gång vandrar ner Paul Linckes gata tänker jag
"The American Dream kan slå sig i väggen". Berlin är de kreativa
drömmarnas stad. Någon gång ska jag flytta hit, till en billig
vindsvåning. Här kommer jag aldrig att bli gammal och grå och mina
texter kommer att bli översatta till fler språk än det finns länder
i världen. Jag går förbi en äldre man med ett staffli, två tjejer
sitter och sketchar nere vid floden och lite längre ner på gatan
ser jag en kille som går och bär på en risig gitarr. Uppenbarligen
har många andra tänkt samma tankar som jag. Det måste vara
någonting med Berliner Luft trots allt.
.jpg "Mat & Dryck")
