|
|
Text & foto: Sofia Lundqvist |
|
Kronovalls vinslott: Alldeles, alldeles underbart
Spotta på jordgolv, bli utstirrad av en älg och hållas vaken av ett spöke hela natten? Låter det som en idealistisk helg i kunglig stil? Vi undersöker varför Kronovalls slott på Österlen inte bara är Sveriges enda vinslott – utan också den bästa romantiska tillflykten i höst.
Åk genom den prunkade, en kilometer långa bokskogsallén, kör
över det lilla backkrönet och där ligger det. Det spelar liksom
ingen roll att ni har sett det på bild. Slottet är en helt annan
sak i verkligheten. Lite mer sagolikt. Lite större.
Byggnaden är flera sekler gammal, men fick sitt nuvarande
utseende på 1890-talet då arkitekten Isak Gustaf Carlson, som även
utformat Nordiska Museet i Stockholm, fick sätta sin prägel på det.
Han hämtade inspiration från den franska barocken och i slottets
stora salar har mycket av originalstilen bevarats.
Genom århundranden har slottet rymt kungar, romanser, adel,
snapphanar, liv, familjer, död, belägringar och inte minst vin. Det
har byggts upp, byggts om, byggts ut, renoverats och slutligen
blivit vad det är idag.
I entrén möter ett gigantiskt älghuvud, en mycket gammal
jakttrofé, förmodligen äldre än gammelmormödrars fäder. Här hänger
även den tidigare ägaren Hugos och hans 40 år yngre frus porträtt.
På det schackrutiga golvet står en träkista från 1400-talet och en
litet bord som ska föreställa incheckningsdisk.
En lång korridor, som trots att den ligger på övervåningen,
närmast liknar en katakomb med dov belysning och ett ojämnt
stengolv leder till slottets rum, Prosecco, Chardonnay eller kanske
Pinot Noir, samtliga döpta efter lovprisade vindruvor. Rummens
inredning matchar druvan, exempelvis med skira spetstyger i Muscat
eller grönskimret i Riesling.
- De allra flesta vill bo i Cabernet Sauvignon, det
rödmustigaste rummet där Isabelle oftast uppehåller sig, berättar
Eva Åkesson, kommunikationsansvarig på Kivik Holdings.
Sägen är mjuk men frågan är om man alls kommer att kunna sova
här? Flera gäster har upplevt att det spökar och sägnen lyder att
det är fröken Isabelle som står för underhållningen. Hon bodde förr
på slottet och förälskade sig i en skogsvaktare. Eftersom hon var
av börd och inte han inledde de en förbjuden romans. När hon en
vinterdag skulle smyga över den frusna vallgraven för att komma
till honom gav isen vika, hon gick ner sig och drunknade.
- Det har hänt att gäster checkat ut tidigt på morgonen för att
åka hem och sova eftersom Isabelle hållit dem vakna. En kvinna
berättade att hon haft en underbar vistelse, men att hon besvärats
lite av att Isabelle legat på henne i sängen. En annan gäst
skickade en bild han tagit på sin fru i biblioteket. På den ser man
tydligt konturerna av en långhårig gestalt i bakgrunden. Många
märkliga saker händer här, berättar Eva.
Det här kanske inte är ett toppenställe för spökrädda med andra
ord, men däremot perfekt för sybariter och vinälskare.
Greveparet som var de senaste att ha slottet som privat residens
är idag i 80-årsåldern och bor fortfarande kvar i den vänstra
flygeln. Där har de även inrett ett katolskt kapell, efter
att den engelskbördiga grevinnan tagit med religionen hit. Det var
90-talets kargare tider som fick dem att inse att uppvärmning,
underhåll och el skulle bli en kostsam historia och de bestämde sig
då för att ta in en hyresgäst, valet föll på Kiviks Holding som
sedan 1996 driver hotellverksamheten. En lyckträff.
Det är samma företag som står bakom Kiviks musteri och Äpplets
hus som ligger knappt två mil från slottet och lämpar sig för en
dagsutflykt. Där ges lektioner i mustens ädla konst och besökare
äter med fördel prisvärd mat på restaurangen Kärnhuset. Rätterna
har alltid någon form av äpple som komponent och råvarorna är
lokalt producerade i största möjliga mån (vi rekommenderar
Raskarumstupp, som är kyckling från en lokal slaktare). Utbudet av
Kiviks muster och cider är stort och Da Vinci är ett bra exempel på
något gott att dricka till maten. Det är en torr och
lågalkoholhaltig dryck med vinkaraktär. Intill restaurangen ligger
den gulliga butiken som säljer sylter, safter, must och chutney som
inte finns i vanliga butikers sortiment.
Kivik holding står även bakom Åkesson vin och det är det som
möjliggör den fantastiska vandringen genom vinets historia på
slottet. Det första glaset intas i entrén (japp, under älghuvudets
lätt stirrande blick). Mellan smuttarna går en guide igenom
slottets historia. Sedan bär det av mot vinkällaren, två stenkast
över gårdsplanen.
En liten trädörr leder in genom ett stenvalv upplyst av levande
ljus. Det doftar potatiskällare. Jord och fukt. Det är betydligt
kyligare än utomhus och faktum är att den här vinkällaren i en
svunnen tid rymde is även om somrarna. En oändlig lyx då det inte
fanns elektroniska frysar. I stensalen, där hundratals flaskor
väntar på att bli vin, blir andedräkten till ånga.
Här nere berättar guiden om hur mousserade framställs, varför en
Champagnekork ska låta som en änglafjärt när den öppnas, hur man
bäst sabrerar och smakar på viner. Det är naturligtvis absolut
förbjudet att ens tänka tanken att blanda flera olika sorter i
samma glas. Finns en slatt kvar när det är dags att prova nästa
hälls den ut direkt på jordgolvet.
Full av bubbel och kunskap går vandringen vidare tillbaka till
slottet för den faktiska vinprovningen. Här bjuds tre röda eller
tre vita som noggrant valts ut efter olika teman, exempelvis
ursprungsland eller druva. Efter den lektionen kan vem som helst
dominera vindiskussionen på nästa middag och apropå det - den stora
finalen är slottets femrättersmiddag som lever upp till alla
förväntningar i världen.
Aptitretaren serveras i rummet där vinprovningen hållits och
övriga rätter intas i Blå salen tillsammans med levande ljus vid
intima bord och en svindlande takhöjd, för att inte nämna
takmålningarna med hög nackspärrsfaktor. All mat är tillagat enligt
Petri Pumpas prisade koncept och innehåller bara de allra bästa
råvarorna som i mångt och mycket är lokalproducerade. Akta haglet i
vildanden, njut av de fem vinerna som valts ut till varje rätt.
Tankarna går till stackars Isabelle. Det är fullt förståeligt
att hon inte vill lämna det här romantiska slottet.
För övrigt har hon det antagligen rätt lätt att förflytta sig
mellan rummen för väggarna är, i enlighet med slottets ålder,
papperstunna. De som inte vill störas av grannarna gör därför
bättre i att bo i Parkvillan eller i Rättarens Röda Stuga på
gården. Då går å ena sidan själva känslan av att tillbinga en natt
på slottet om intet, men å andra sidan finns där både egen dusch
och toalett, något som bara finns gemensamt i korridoren på
slottet.
Efter den rikliga frukostbuffén morgon därpå är det dags att
utforska omgivningarna. Vackra Österlen är känt för sina naturliga
och konstnärliga krafter och att det förr låg en borg där slottet
ligger idag förklarar vallgraven. Runt den leder Kärleksstigen fram
till Poesiträdet, en pil som aristokrater förr i tiden brukade
samlas under och läsa lyrik för varandra. Den labyrintklippta
engelska trädgården är lätt att förföras av och förvilla sig i,
vilket kanske är en god idé. För återigen, som slottets spöke
Isabelle verkar stå fast vid; det här stället vill man stanna
på.
Tänk på! Lokaltrafiken är inte mycket att tala
om, att hyra eller köra egen bil är i praktiken ett måste.
Weekendpaket: Kronovalls Vinslott erbjuder
färdiga weekendpaket där vinprovning, femrättersmiddag, afternoon
tea, frukost och boende ingår.
Läs mer på: www.kronovall.se