Tre favoriter i Tanzania
Ett världsarv, en kollapsad vulkan och en park där djuren kommer så nära att teleobjektiv och kikare är överflödigt. Escapes chefredaktör tipsar om tre tanzaniska favoriter.
Lake Manyara - för de otåliga
Det här är en av få parker i världen där teleobjektiv och kikare
faktiskt känns onödigt. Här kommer du djuren riktigt nära. Lake
Manyara består till 90 procent av vatten och vegetationen är
djungel. Här finns också en mindre slätt på vilken flodhästar,
gaseller och elefanter som villigt poserar framför kameran.
Parken är perfekt för den otålige - djuren är många och det
händer saker hela tiden. Själv hann jag inte ens in i parken innan
några nyfikna babianer ställde till med dans och rumpchock på
motorhuven. En babianmamma blev särskilt förtjust över
uppmärksamheten och fortsatte att spela apa genom att hoppa in i
grannbilen, sätta sig på förarstolen och tuta en melodi med
signalhornet. Varning för nedvevande rutor i anslutning till lågt
hängande grenar med andra ord. Babianerna inte bara är roliga, de
är smarta också. Medan mamman hade min uppmärksamhet, klättrade
babianbarnen ned på jeepens reservhjul och spanade in
lunchboxararna. En av apungarna försökte till och med öppna
bagageluckan, men till ungens stora besvikelse var den redan
låst.
Gillar du fåglar kommer du att älska Lake Manyara. En av de mest
fascinerande är vävarfågeln, en av Afrikas "small five" som väver
en rund gräsboll till bo. När många vävare bygger bon i samma träd,
får de akacieträdet att likna Afrikas svar på julgranen, med alla
hängande kulor.
Ngorongoro - kollapsad krater
När man kliver ut från den lilla flygplatsen Kilmanjaro Airport
sätter man på sätt och vis fötterna i mänsklighetens vagga. I
Olduvaiklyftan har några av de äldsta fynden av människan gjorts
och i Ngorongoro har man funnit ett välbevarat exemplar av
"den händige människan" som levde för 1,8 miljoner år sedan. Vår
egen art, den nutida människan, påbörjade vandringen till jordens
alla hörn från dessa trakter.
Om Lake Manyara serverar närgångna upplevelser, bjuder
Ngorongoro på storslagna. Den mest spektakulära delen av parken är
kratern. Man kör bil, cirka 600 meter ner på smala vägar längs den
kollapsade vulkanenes kanter och på botten prunkar vad som ofta
kallas för "Afrikas lustgård". Här nere myllrar det av djur. Lejon,
elefanter, noshörningar, leoparder, giraffer, zebror och alla de
andra delar på den lilla cirkelformade ytan, som bara är två mil i
diameter. En del av kratern är täckt av vatten i vilket enorma
flockar flamingos lever. Lite udda är att lejonen här klättrar i
träd. Vill man se lejon ska man därför hålla utkik både på marken
och bland trädens grenar.
Serengeti
Serengeti betyder "stor öppen plats" på masai, och är en av
världens mest kända nationalparker, tack vare sitt rika djurliv.
Här finns inte bara "the big five", utan även "the big ten" och
"the small five". Naturen skiftar från stora gula grässlätter i
söder, akaciesavann i mitten, trädsavann i norr, till växlande
trädsavann och slättområden kantade av låga berg i väster. På många
håll förekommer svarta gnistrande granitöar - så kallade kopjes.
Dessa platser är populära tillhåll för de stora kattdjuren.
Granitön Naabi hill, som utgör entrén till Serengeti, är till ytan
lika stor som Nordirland (14 700 km2)
Därefter tar det oändliga vid. Efter många mil på den ibland
leriga, ibland dammande ojämna grusvägen som leder mot Ndutu i
söder, tror jag inte mina ögon. Det är inte träd som rör sig i
fjärran. Det är ett av världens mest omtalade naturfenomen - den
stora migrationen. Tystnaden byts tills ett dovt mullrande när de
två miljoner (!) gräsätarna, mest gnuer och zebror, vandrar över
slätterna från norr till söder. De söker nytt frodigt gräs och
måste vandra för att ungarna ska överleva. Den stora vandingen blir
som ett MacDonals drive thru för bland annat lejonen, som följer i
deras fotspår. I Serengeti finns 2 000 lejon.
Bästa säsong för safari i Tanzania: januari,
februari, mars, november och december. Då bjuder vädret normalt
sett på värme och "short rain" - kortare regnskurar som faller om
natten.
Och till sist ett litet ord om Kilmanjaro :
Tanzania har sedan självständigheten från England 1961 varit ett
lugnt om än fattigt, land. Här tronar världens mest omtalade
uttryck för klimatförändringarna; Afrikas högsta berg Kilimanjaro.
"Problemet är inte att snön smälter, då hade vi i alla fall fått
vatten. Problemet är att snön dunstar bort av värmen, så vi har
inget vatten" summerar Rama, en av dem som bor vid foten av berget,
situationen.
Den här artikeln publiceras i samarbete
med:
.jpg "Mat & Dryck")
