Av Jacqueline Rova Foto Tulsi Hirani

Livestrematbröllop med Indiskt tema

Trots att Tina och Arash fick ändra om både datum och gästantal flera gånger vigdes de båda tillslut med en hinduisk vigsel på Dansbanan Fröjden i Jönköping. Paret hade en utomhus vigsel med tanken på pandemin och livestreamade åt släkt och vänner som inte kunde vara på plats.

Namn: Tina Thakrar och Arash Mardokh

Vigsel: 12 september 2020

Var: Dansbanan Fröjden samt Café Lustfyllt i Jönköping

Gäster: Ca 60 st (Covid anpassad. Paret hade för avsikt att ha fyra gånger fler gäster).

Klädkod: Avslappnad klädsel på henna­kvällen. På Bröllopet bad paret gästerna att klä sig efter väder då de skulle vara utomhus. Klädkod för festen: Kavaj

Färgtema: Rosa, vitt, champange, peach, rött.

Tanken var från början att Tina och hennes familj skulle åkt till Indien och bröllopsshoppa. Men, så kom Corona som ett brev på posten. Plan B var att åka till London för shopping men den planen fick de tyvärr också lägga ner i takt med att smittan spreds.

- Det finns inte något urval av indiska klä­der här i Sverige. Som tur var kände min sys­ter till en designer i Indien som kunde hjälpa mig. Vi hade samtal på facetime där jag fick se hennes studio och urvalet där. En vän till mig tog måtten på mig som vi gav designern. Jättenervöst att dels inte veta hur kläderna sit­ter och hur de ser ut på just mig. Jag var också tvungen att välja denna designers urval, då det inte fanns något annat alternativ vilket kändes lite jobbigt. Jag hade tänkt mig lite annat än det hon hade men, det blev ju väldigt bra ändå. Alla kläder satt som en smäck, förutom en, den fick jag hjälp att justera av en lokal skräddare i Jönköping berättar Tina.

TINA HADE FYRA OLIKA OUTFITS

- Min bröllopsutstyrsel var fantastisk. Den var i klarröd färg med en enkel brodyr i guld. Ärmarna gick ner till armbågen. På festen på kvällen bytte jag om till en rosa glittrig lengha berättar Tina och fortsätter. På henna kvällen, dagen innan bröllopet, bar Arash en blå skjorta och ljusa chinos med vita sneakers. Under bröl­lopets ceremoni bar han en beige linnekostym och på festen en mörkblå kostym med en rosa fluga som matchade min klädsel berättar Tina.

Tina hade ingen bukett då det inte är en tradition i Indiska bröllop. Däremot hade Tina och Arash blommor på borden och en blom-girlang de skulle ge varandra. Färgerna de valde var puder rosa, champagne, rött och vitt.

EN AV TINAS VÄNNER VAR PARETS BRÖLLOPSKOORDINATOR

Tre av Tinas närmaste vänner var Tinas brud­tärnor.

- Valet var rätt självklart. De har känt mig sen barndomen och känner mig utan och inn­an. Arashs storebror var bestman, vilket också var självklart för de har känt varandra hela livet berättar Tina.

Brudparet hade också en av Tinas vänner som bröllopskoordinator då det finns många olika moment på ett indiskt bröllop.

PLANERINGEN GICK BRA FRAM TILL COVID

Planeringen började sju månader innan bröllo­pet och mycket var klart i mars 2020. Men se­dan fick paret ändra allt. De hade tänkt bjuda mellan tvåhundra och trehundra personer, vil­ket de fick dra ner till sextio gäster. Tina och Arash delade upp att de äldre skulle delta på bröllopet, då det var i en utomhusmiljö.

- Vi kunde bara ha begränsat antal vänner och familj på bröllopet, vilket kändes jätte-tråkigt. Men, som tur var hade vi ju en hen­nakväll och bröllopsfest, där kunde andra hälften av familj och vänner delta som inte var i riskgrupp. För att inkludera alla som inte hade möjlighet att delta på bröllopet och festen ordnade vi en live sändning via zoom som en av Tinas kusiner fick vara ansvarig för berättar Arash och fortsätter. På så sätt kunde familj och vänner över hela världen delta och skicka lyckönskningar. Eftersom vi behövde ändra datumet samt ändrade antalet gäster fick vi tänka om angående lokaler och menyer. Vi hade mat på både hennakvällen, bröllopet och festen. Tanken var buffé men vi fick istäl­let ordna färdiga buffétallrikar. Det svåraste var att spika datum. Vi visste ju inte hur smitt­spridningen skulle utvecklas. Ursprungsdatu­met var 25 juli. Efter att ha dividerat fram och tillbaka samt anpassa oss efter lokalernas till­gänglighet landade vi på 11 och 12 september.

HENNAKVÄLLEN

En hennakväll är en indisk tradition som från början var avsedd för blivande bruden och hennes närmaste väninnor. En brun fin hen­natatuering innebar att brudgummen skulle älska bruden för alltid. Hennamålningarna avsågs som lyckobringande. Hennan har också en svalkande effekt vilket skulle vara lugnan-de för en nervös blivande brud. Någonstans i hennamålningen ska brudgummens namn vara gömt.

- På vår hennakväll bjöd vi in familj och vänner, lite som en kväll för att samla gästerna så de kan socialisera och lära känna varan­dra bröllopet. Jag satt i mitten och blev hennamålad av ett proffs. Oftast får bruden målningar på stora delar av armarna, även på fötterna och underbenen. Jag valde dock av praktiska skäl att bara få de en bit upp på ar­marna, det tog lång tid för det att torka. Runt omkring mig fanns sittplatser som gästerna kunde turas om att sitta på. Jag hade tre vän-innor som gjorde hennamålningar på de gäst-er som önskade. Det bjöds på mat och dryck. Även här hade vi toastmadames, samma som på bröllopsfesten, som såg till att några av tal-en hölls under denna kväll. En helt fantastisk kväll och så kul att få ha en tillställning dagen innan vigseln där vi båda var med berättar Tina.

KASTADE MUNGBÖNOR PÅ BRUDGUMMEN

Bröllopet hölls på Dansbanan Fröjden med en utsikt över hela Jönköping. Tinas smink­ning drog lite över tiden. Och kläderna tog lite längre att ordna än Tina trodde vilket gjorde att vigseln startade 40 minuter senare än planerat.

- Min pappa och hans fru tog mig till vig­selplatsen, där ingen skulle få se mig. Jag blev mottagen av mina tärnor som gömde mig och tog mig till mitt gömställe som var en liten stuga precis intill vigselplatsen. Där tog vi lite kort, skrattade och väntade förväntansfullt på brudgummens ankomst. När brudgummen skulle passerar oss skulle jag kasta mungbönor på honom, utan att han skulle se mig. Tanken var att vi skulle ha ett skynke vid ingången som skulle täcka mig men vi insåg snabbt att skynket vi hade var genomskinligt vilket gav panik Som tur var hade en av tärnorna tagit med en mörkläggningsgardin, utifall att det skulle behövts en extra projektorduk. Den var som gjord att gömma sig bakom och mung-bönorna kunde nu kastas utan att han såg mig berättar Tina.

I den indiska vigseln anländer brudgum­men med sin familj med sång och dans. Arash hade valt en persisk/kurdisk låt. Därefter var det Tinas tur. Tina hade valt en Bollywood låt som är en av hennes favoritlåtar.

- Med musik och dans gick vi mot cere­monin för att träffa Tina och hennes släkt och vänner. Jag togs emot med stor entusiasm och dans. Jag fick krossa en kokosnöt och akta mig för att bli nypt i näsan. När jag fick se alla som skulle delta på bröllopet blev jag energisk och glad. Jag togs till en vacker scen som hade de­korerats med vita skynken och med blommor i vitt, rött och rosa. Jag såg inte när Tina kom in med sitt följe då ett vitt skynke skulle hindra mig från att se henne innan hon satt framför mig, berättar Arash.

Tips från brudparet.

Ifall ni har några destinationer att åka till innan bröllopet, be någon agera chafför för att köra er. Det är skönt att inte behöva tänka på trafikregler och parkering på sin stora dag.

Fotograf Tulsi Hirani. www.tulsihirani.se